M, L och KD – gör Ystad till ett föredöme för integration
Efter att Centerpartiet lämnade överenskommelsen med övriga tre borgerliga partier valde Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna att i fullmäktige testa sitt stöd vid valet av fullmäktigeordförande. De vann.
Hur ska restalliansen göra nu? Innan den politiska trion tar nästa steg och beslutar sig för hur man ska agera i kommande val av nämnder och kommunstyrelse är det viktigt att de vänder blicken inåt mot sitt eget samarbete. Är det tillräckligt starkt? Finns en gemensam plan för Ystad att gå vidare med?
Ett tätare samarbete är viktigt för de närmaste fyra åren och ännu mer avgörande för åren efter det. I det gångna valet gick man fram som tre partier för sig och hade förhoppning om att få med sig Centerpartiet och Miljöpartiet på ett nytt styre. Nu är det det dags att räkna bort de två partierna och istället rikta in sig på att formera en stark politisk enhet, med en tydlig strategi för Ystad. Så alltså: börja med politiken.
Låt integrationen komma först. Det är helt avgörande för Ystads kommun att de nya invånarna lyckas i sina omstartade liv. Här ska finnas klara mätbara mål. Försörjningsstöd och egenförsörjning är bra mått att utgå från. Att som Ystad ha ökade kostnader för ekonomiskt bistånd under en högkonjunktur är mycket illavarslande. Socialnämnden går i senaste prognosen mot ett underskott på 25 miljoner kronor, varav individ- och familjeomsorg står för 13 miljoner kronor. Ökade kostnader för ekonomiskt bistånd framhålls i delårsrapporten som en huvudorsak till det. De kostnaderna är i sig en sak, men det skvallrar om att integrationen, att få ut människor i arbete eller konventionell utbildning, fungerar dåligt.
Självklart påverkar ett stort antal nyanlända situationen. Men försörjningsstöden kommer i fråga efter en period på två år med etableringsersättning, när integrationen i form av arbete och utbildning borde vara i full gång. Då ska grunden vara att friska vuxna arbetar och försörjer sig själva, alternativt studerar på vanliga utbildningar. Invandrade kvinnor är en särskilt viktig grupp att få i arbete.
Här bör blickarna riktas mer mot att få med näringslivet än att hitta praktikplatser och andra lösningar inom den egna kommunala sektorn. Många branscher har ropat efter arbetskraft under lång tid och med rätt koppling mellan näringsliv och kommun borde gapet mellan den kompetens företagen efterfrågar och individernas förmågor kunna slutas snabbare.
Ystad bör ha som ambition att hitta modeller som fungerar bättre än i dag. Inspiration kan hämtas från andra kommuner. Exempelvis har Trelleborg, med en i grunden svårare social situation, lyckats få ned kostnaderna för försörjningsstöd, bland annat med automatiserade processer i bedömningen. Trelleborg har också lyckats med att få fler i arbete genom en arbetsmarknadsförvaltning i tätt samarbete med näringslivet.
För att Ystad ska lyckas med att få fler i arbete och färre bidrag är ett tydligt grundbudskap viktigt: ”Utgångspunkten är egen försörjning. Det gäller oavsett bakgrund, utbildningsnivå och kön.” Det ska inympas såväl i den egna organisationen som hos dem som kommer in i systemet.
Punkt nummer två är utbildning. Ystad har en god utgångsposition i skolorna, men det finns brister att ta tag och nya möjligheter att pröva. Ett självklart mål för en borgerlig trio är att i högre grad leva upp till det skollagen säger: ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. ”
Det betyder inte enbart att man ska stödja elever med olika typer av inlärningssvårigheter, utan också dem med olika typer av och nivåer i begåvning. Svensk skola är generellt mycket dålig på att förhålla sig till begåvning. Inom idrott eller musik är det inget konstigt och ska därför inte vara det inom andra områden heller.
Att inte utveckla de begåvningar som finns är både att misshandla de enskilda individerna och en samhällsförlust. Därför bör kommunen starta en akademi för grundskoleelever med särskilda begåvningar. Det kan vara i kommunal drift eller i samarbete med någon extern aktör. Det viktiga är att en sådan grundskoleakademi lyfter nivån och ambitionerna för de elever som klarar tydligt uppställda krav. Detta kan den nya sammansvetsade trion göra till sitt andra projekt.
Detta är två övergripande mål som ett starkt liberalkonservativt lag i Ystad kan ställa upp. Till dem kommer förstås andra viktiga uppgifter som ekonomisk hushållning, infrastruktur, äldreomsorg och miljö. Men just integration och utbildning är punkter där den grundläggande politiska inställningen spelar stor roll, och där Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har ett starkt sammanhållande ideologiskt kitt.
För att klara av ett sådant politiskt projekt behövs intern sammanhållning och övertygelse om vad det är man försöker åstadkomma tillsammans. Det betyder också att ingen har för avsikt att köra över de andra, vilket i en förlängning kan leda till att de tre går ihop i ett en uttalad lokal allians ”Tillsammans för Ystad” inför nästa val.
