Annons
Insändare

Anders Kristiansen (Skurupspartiet): Vad är kommunal kärnverksamhet?

Vad är den kommunala kärnverksamheten? En till synes oändlig diskussion kan föras om detta beroende på vilken politisk agenda man har. Men låt oss ändå göra en verklighetsbaserad betraktelse.
Skurup • Publicerad 18 oktober 2019
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Skylt, skyltar, Skurup.
Skylt, skyltar, Skurup.

Barnomsorg och äldreomsorg berör många kommuninvånare. För många är det självklart att dessa verksamheter ska ha tillgång till en nära beslutskraft. Den uppnås via kommunpolitiken, som kan påverkas av kommuninvånare mer direkt än rikspolitiken. Därmed bör dessa omsorger utgöra en kommunal kärnverksamhet.

Tidigt 50-tal uttalades: ”Ett kommunalt huvudmannaskap talade för att skolan skulle bli en medborgerlig angelägenhet och få utrymme i den kommunala politiken.” (www.lararnashistoria.se, 2010). Senare underlättades den kommunala skolkostnaden med statsbidrag.

Annons

Idag betraktar nog varje förälder med barn i skolåldern kommunen som huvudman, med förväntad närhet till beslutsfattandet. Slutsatsen måste bli att för- och grundskola är en kommunal kärnverksamhet.

Detta utesluter dock inte formen för hur utbildning levereras. Det fria skolvalet lämnar frihet att välja leverantör som prövas och kontrolleras av den kommunala skolnämnden.

Medborgarnas resor sker med allmänna kommunikationer eller privata färdmedel. För detta krävs infrastruktur. Ansvaret delas här mellan stat, region och kommun.

Dock har kommunen viss påverkansmöjlighet inte minst via medfinansiering. Tåg, buss, sjuk- och färdtjänstresor räknas dit liksom vägar samt gång- och cykelbanor. Infrastruktur bildar därmed en kommunal kärnverksamhet.

Att medborgare har ett arbete att gå till benämns egenförsörjning. Till viss del lämnar staten via Arbetsförmedlingen stöd åt dem som saknar arbete.

Till dem som saknar möjlighet till egenförsörjning så säger sociallagstiftningen att kommunerna ska biståndspröva och utge försörjningsstöd (tid. socialhjälp). Beträffande sociallagstiftningen så har kommuner ytterst begränsad möjlighet att påverka denna.

Den för några år sedan införda ”bosättningslagen” tvingar kommuner att ta ansvar för nyanlända. Bostad ska under två års tid tillgodoses genom kommunalt ansvar. Etableringsstöd och försörjningsstöd ska utbetalas såväl till de nyanlända som till anhöriga som ansluter senare. Det finns här inga beslut som medborgare eller kommunpolitiker kan påverka.

Slutsatsen måste bli att varken hjälp till egenförsörjning, försörjningsstöd eller andra stöd är en kommunal kärnverksamhet.

De instanser som direkt kan påverka och besluta är statsmakterna. Tanken uppstår att då kanske Försäkringskassan och ”nya” Arbetsförmedlingen, som båda lyder direkt under staten, ska ta över detta ansvar. Logiken blir rakare och mer begriplig; staten beslutar, organiserar och finansierar. Det borde inte vara konstigare än så.

Det finns en fastställd finansieringsprincip vars innebörd är att kommuner och landsting inte ska behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Finansieringsprincipen omfattar statligt beslutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet.

Annons

Anders Kristiansen

Skurupspartiet

Annons
Annons
Annons
Annons