Annons
Insändare

Göran Göransson (KD): Svårt att tolka Pisarapportens resultat

Med stor bävan och samtidigt med stor förväntan mottogs Pisarapporten i tisdags. Beroende vem som uttalade sig fick rapporten de mest skiftande reaktioner och tolkningar.
Skåne • Publicerad 9 december 2019
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Olika politiker tolkar PIsarapporten på olika sätt utifrån vad som passar deras syften.
Olika politiker tolkar PIsarapporten på olika sätt utifrån vad som passar deras syften.Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Utbildningsministern exempelvis var lättad och Liberalerna menade att resultatet var ett kvitto på en bra skolpolitik.

Professionen inom skolan gav en mycket mer nyanserad bild allt från resultatet faktiskt inte var statistiskt säkerställt till att tyvärr cirka 10 procent ej hade kunnat genomföra den på grund av bristande språkkunskaper.

Annons

Jag har fastnat för kommentarerna kring den bristande likvärdigheten i kommunernas skolor som tyvärr blir allt tydligare. Denna utmaning är naturligtvis en spegelbild av den socioekonomiska situationen i skolornas upptagningsområde.

Till stora delar präglas denna verklighet av andelen utrikesfödda elever. Utifrån mina egna erfarenheter kom resultatet inte som någon överraskning. Målgruppen var 15-åringarna 2018.

Flertalet av de utrikesfödda kom just till Sverige 2015–2016, vilket naturligtvis också ger utslag i 2018 års Pisarapport.

Det stora flertalet med dålig eller ingen skolbakgrund skulle snabbt slussas in i det svenska skolsystemet. Efter en kort och intensiv skolstart i bästa fall i mottagningsklasser skulle eleverna integreras i de ordinarie klasserna, vilket för många var en fullständig chock. Eleverna satt som levande frågetecken i en fullständigt oförståelig värld.

Trots mycket stöd har det ändå varit svårt för dessa elever att utveckla sitt nya språk på ett bra sätt.

Det svenska språket har för en stor mängd utrikesfödda elever blivit halvdant utvecklat utan ordentlig språklig förankring. Anhöriga har inte kunnat vara till något stöd och vardagsspråket har fortsatt att vara på det egna modersmålet.

Detta språkliga handikapp har sedan följt gruppen utrikesfödda. Detta märks självklart i samband med undersökningar exempelvis Pisa rapporten.

Den ”heliga” pedagogiska integrationstanken borde fått en mycket mer nyanserad tillämpning än vad som skett.

Att låta språkinlärningen till stora delar styras av de ekonomiska villkoren har bidragit till att ge de utrikesfödda en ”björntjänst” och oss själva flera ”bett i svansen”.

Många elever inklusive de inrikes födda har faktiskt blivit skolsystemets förlorare i stället för dess vinnare.

Annons

Göran Göransson

KD Ystad

Annons
Annons
Annons
Annons