1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Sven-G Hultman: ”Militär förmåga” stjäl pengar från välfärden

Många talar idag för mer pengar till militären. Men vilken nivå är rimlig och effektiv för att minska krigsrisken? När har vi tillräckligt för att försvara oss mot ryssen, för att tala klarspråk? Svaret är förstås: aldrig.
Swenex 19 marinbasen stor militärövning marinen försvaret flottan Amfibie försvarsmakten. På bild Visbykorvett kustkorvett HMS Visby örlogsfartyg HMS Belos HMS Karlstad
Foto: Mattias Mattisson

Det enda resultatet av upprustning är att andra stater också rustar upp. Det upplevde vi efter andra världskriget när en kapprustning satte igång, särskilt mellan USA och Sovjetunionen. Det blev 1960-talets "kalla krig”.

USA var efter Hiroshimabombens fall världens enda kärnvapennation. Sovjet tog efter och kunde 1949 spränga sin första atombomb. USA måste bli ännu kraftigare. 1952 provsprängdes deras första vätebomb.

Sovjet hade också lärt sig bygga vätebomber. Redan 1953 sprängdes deras första. Äntligen hade båda sidor tillräcklig ”förmåga” för att ”förgöra” fienden, och samtidigt sig själv! De hade nått en ”terrorbalans”.

Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ystadsallehanda.se, appen MinYA och e-tidning mån-lör. Endast 79 kr första månaden! (ord pris 179 kr)

En nedrustning satte igång, för att komma ner på rimligare (och framför allt billigare) nivå. Det första avtalet (SALT 1) slöts 1972. Under flera decennier minskade kostnaderna, men kanske inte förmågan. Nya vapentyper utvecklades.

Kostnaderna har minskat sedan dess, men är fortfarande fruktansvärt stora. År 1968 lade USA 8,9 procent av BNP på militära ändamål. 1978 hade den sjunkit till 4,8, och var 2018 3,2 procent. År 2018 var Rysslands andel 3,9 procent. Motsvarande siffror för Sverige var år 1968 3,5 procent, år 2018 1,0 procent (Källa: globalis.se, World Bank/SIPRI).

Kostnaden i BNP/invånare var 2016 (räknat i PPP-dollar; ett mått på köpkraft) USA 58, Sverige 50, Ryssland 25. Sverige hade alltså dubbelt så stora kostnader som Ryssland, och nästan i nivå med USA.

Pengarna för militär ”förmåga” konkurrerar med andra ändamål i budgeten. Inte minst stjäl de pengar från välfärden. Men även från åtgärder mot den globala uppvärmningen - det största hotet mot våra barns framtid!

Det enda rimliga vore att verka för en kraftig nedrustning.

Sven-G Hultman

Brösarp