1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
Ledare

Arvs- och förmögenhetsskatter blir aldrig rätt

Skatterna på arv och förmögenhet gjorde alla fattigare.
Ser nygamla skatter?
Foto: Anders Wiklund/TT

Det var skatter som fick entreprenörer att lämna Sverige och som tvingade företagare att ägna tid och ekonomiska resurser åt annat än att att utveckla sina företag. Det brukade sägas att de enda som egentligen gillade arvs- och förmögenhetsskatterna var de som gav råd om hur skatterna kunde undvikas. För inte ens finansministrarna var särskilt entusiastiska – bidraget till statskassan var försumbart.

Det har gått mer än 15 år sedan arvsskatten avskaffades 2004. Några år senare, 2007, avskaffades även förmögenhetsskatten. Sannolikt har många glömt bort problemen dessa skatter orsakade.

Kanske är det en anledning till att det från vänsterhåll framförs krav på att denna typ av skatter borde återinföras. Den franske kändisekonomen Thomas Piketty har de senaste åren argumenterat för arvs- och förmögenhetsskatter som instrument för ökad ekonomisk jämlikhet. I svensk politik har idéerna bland annat fångats upp av S-föreningen Reformisterna som menar att skatter på arv och förmögenheter bör vara en del av en stor skattereform.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ystadsallehanda.se, appen MinYA och e-tidning mån-lör. Endast 79 kr första månaden! (ord pris 199 kr)

Finansminister Magdalena Andersson (S) har också argumenterat för att sådana skatter bör diskuteras inom ramen för den “omfattande skattereform” som planeras i januariavtalet mellan den rödgröna regeringen, Centerpartiet och Liberalerna (Svenska Dagbladet 19/2-2019).

Mot den bakgrunden är den nyutkomna boken ”Sörjda av ingen – saknade av få” (Ekerlids), skriven av skatteexperten Anders Ydstedt och Amanda Wollstad, en nyttig påminnelse om problemen med arvs- och förmögenhetsskatter.

När arvskatten avskaffades skedde det i stort politiskt samförstånd. Skälet till varför den dåvarande S-regeringen var överens med både vänsterpartister och moderater handlade om att underlätta för generationsskiften i familjeföretag.

För företagare som har sina tillgångar låsta i företaget innebar arvsskatten inte sällan att de tvingades sälja av tillgångar i företaget. Det ledde i sin tur till att företagens framtidsutsikter försämrades, eller rent av till avveckling. Samma problem fanns med förmögenhetsskatten. Där tvingades ägare att belasta företagen med stora uttag, som först beskattades som lön eller utdelning, bara för att kunna betala förmögenhetsskatt. Svårigheterna att värdera olika tillgångar – var går exempelvis gränsen mellan privat förmögenhet och en rimlig kassa för att kunna utveckla ett företag – gjorde dessutom skatten både godtycklig och svår att administrera. Det var ett skäl till varför Skatteverket förordade ett avskaffande.

Efter att arvs- och förmögenhetsskatterna avskaffats har kapital flyttat tillbaka till Sverige. Men minst lika viktigt är att framgångsrika entreprenörer stannar kvar i Sverige, och investerar i andras företag. I boken intervjuas bland annat Klas Tikkanen från riskkapitalbolaget Nordic Capital, som konstaterar att just avskaffandet av arvs- och förmögenhetsskatterna är en viktig faktor bakom att Sverige idag har så många framgångsrika techföretag.

Samma typ av problem som ledde fram till att arvs- och förmögenhetsskatterna avskaffades skulle dyka upp om de återinfördes. Det skulle göra Sverige mindre innovativt, mindre företagsamt och fattigare.