Annons

Friskolorna måste ta greppet

Företag i skattefinansierade branscher borde leda självsaneringen för att lyfta kvaliteten. De seriösa friskolorna borde se till att höja sig över mängden.
Ledare • Publicerad 20 januari 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Skolor måste finnas i olika tappning.
Skolor måste finnas i olika tappning.Foto: Henrik Montgomery/TT

Kritikerna kallar friskolesystemet för ”marknadsskolan”. Det är på ett avgörande sätt en missvisande beteckning. En marknad är en plats där köpare och säljare möts, tillgång och efterfrågan sätter pris och skapar ett utbud av erbjudanden med olika kvaliteter. Med en sådan marknadsskola hade verkligheten sett helt annorlunda ut. Många hade varit beredda att betala mer för att få till just den utbildning de önskar för sina barn. För en hel del hade kraven på vad man fick ut av pengarna varit betydligt högre än idag. Andra hade inte velat eller inte haft möjlighet att betala vad en hyfsad skola kostar.

Det svenska friskolesystemet är ingen marknad på det viset. Att föräldrar kan välja alternativa skolor inom det offentligfinansierade systemet är en slags kompromiss. Skolan är finansierad med skattemedel och det är inte betalningsviljan hos den enskilda föräldern som avgör. I grunden är det en frihetsreform som ger alla oavsett inkomst och kapital möjlighet att påverka något så viktig som utbildning. Men någon marknadsskola är det knappast.

Annons

Precis om helt offentliga verksamheter kommer att läcka pengar och ha svårt att nå tillräcklig effektivitet kommer det alltid finns svårigheter med att kombinera offentlig finansiering med privata utförare. Leverantören kan få taskiga incitament, morötter. För friskolor kan det bli viktigare att ge barnen bra betyg än att lära dem algebra, viktigare att locka med en egen dator än en kvalificerad svensklärare eller lönsammare att få till sig elever med vissa förutsättningar än elever som kräver mer resurser.

Det kan bli något lättare att dra systemet vid näsan när betalaren är ett anonymt skattekollektiv. Misslyckanden som får pågå länge kommer att resultera i barn som inte får den utbildning de har rätt till och att skattebetalarna finansierar direkt undermålig eller skadlig verksamhet. Här har uppenbarligen tillsynen och tillståndsgivandet varit allt för slappt i flera fall, som Vetenskapsskolan i Göteborg. Där gick det så långt att Säpo varnade för att eleverna skulle ”utsättas för radikalisering och rekrytering till miljöer som accepterar våld eller grov brottslighet som metod för politisk förändring”.

Det har nu väldigt lite med majoriteten av friskolor att göra, men att sådant har fått pågå avslöjar allvarliga brister i tillståndsgivning och tillsyn. Det bidrar dessutom till att ytterligare öka på kritiken mot friskolesystemet i stort. Lärarfacken är till exempel i hög grad koncentrerade på att det är friskolesystemet som står bakom ökade skillnader i skolresultat. Kritiken mot vinster har också sin legitimitet, även om det i grunden är så att det inte är ett problem om någon tjänar pengar på att leverera bra tjänster till skattebetalarna.

De näringslivsorganisationer som företräder friskolor har också ett ansvar, det borde vara hos dem som intresset är störst för att upprätthålla anseende och kvalitet. Friskolebranschen borde ha varit ledande i att skapa trovärdiga utvärderingsverktyg för ett antal viktiga kvalitetsfaktorer. De seriösa företagen hade kunnat skapa egna ”licenser” för dem som lever upp till högt ställda krav. En sådan egensanering och kvalitetsupprätthållande verksamhet skulle stärka förtroendet för branschen som helhet och ge färre anledningar för politiker att reglera och komma med åtgärder som försämrar både valfrihet, innovationsutrymme och utbildningskvalitet.

Ska friskoleföretag ha ett existensberättigande måste de bidra till att utveckla svensk skola till något bättre. Det gäller för övrigt företag i alla offentligfinansierade branscher. De som levererar uselt skadar förutsättningarna för alla andra.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons