Johanna Nylander: Slarva inte bort makten till EU
Det finns ett pågående arbete inom EU för att unionen ska få beskattningsrätt. Frågan drivs både av enskilda länder och partier och syftar till att EU ska ha en egen budget att bestämma över. I grunden kanske inte jättekonstigt då budgeten är ansträngd och många länder och institutioner vill att EU ska betala för både det ena och det andra, men få vill vara med och betala själva. EU-avgiftens storlek, i kombination med komplexiteten och otydligheten kring vart pengarna går, var kanske den största anledningen till att det i Storbritannien blev majoritet för Brexit och att landet nu håller på att lämna unionen.
Nu är frågan uppe igen. Denna gång är det en del av förslaget för hur man skall finansiera det gigantiska stödpaketet för att stimulera ekonomin under pandemin. EU-kommissionen vill pytsa ut 750 miljarder euro till olika satsningar runt om i unionen. En liten del som lån, finansierat av lån EU tar själv, men mest som rena bidrag. Flera av satsningarna är viktiga, och en del av det kommer kunna täckas av EU:s befintliga intäktskällor, men för att unionen ska få ihop stödpaketet behöver de mer pengar.
Bland det som föreslås som nya intäkter i ramen för paketet finns en koldioxidskatt och miljöavgifter, en särskild skatt på digitala bolag och en extra företagsskatt. På pappret kan de lätt se ut som att de mest drabbar välbeställda företag, men inget av förslagen är särskilt bra, och små exportnationer som Sverige kommer drabbas hårt om företag i större utsträckning blir beskattade där de har sina kunder i stället för där de har sin bas.
Bortsett från att högre och fler skatter i princip aldrig är särskilt bra för ekonomin och sällan håller sig tillfälliga eller så låga som de först utlovas som, är det en usel idé att ge EU makt att ta ut egna skatter. Hur mycket än EU själva vill se sig själv som folkvald demokratisk institution i alla dess delar är både parlamentet och kommissionen några extra steg bort från medborgarna. Det är svårare att kräva ut ansvar från byråkratin i Bryssel och det finns klara fördelar med att beskattning är något som sker på som högst nationell nivå. Den politiska debatten är närmare, budgetarna är mer transparenta och väljarna har lättare att ställa ansvariga politiker till svars. Det finns också ett egenvärde i att unionen måste ha med sig alla medlemsländer innan de fattar tunga ekonomiska beslut. Det gör att ett litet land som Sverige ändå kan ha något att säga till om i förhandlingar och behålla sin suveränitet som stat.
Med allt som händer i spåren av pandemin gäller det att hålla koll på vilka beslut som fattas. EU har en viktig roll att spela i återuppbyggnaden, men det innebär inte att dess styre kan göra vad som helst. Sverige kan stoppa en EU-skatt, och det är riksdagens skyldighet att göra det.
Johanna Nylander
