1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

När skattepumparna sinar

Trodde du att bensin- och dieselskatt var miljöskatter? Haha. Känn dig lurad. Snart väntar skatt på att du flyttar på bilen.
Statliga spenar.
Foto: Anders Wiklund/TT

Det har varit bekvämt för politiker att höja bensin- och dieselskatten. Med koldioxidskatt, energiskatt, moms på skatten – alltså skatt på skatten, har det blivit så att själva varan plus produktions- och försäljningsledens marginal utgör en mindre del av det du betalar vid pumpen. Staten går alltid hem med de högoktaniga vinsterna.

Men det är väl okej? För precis som med tobak och sprit handlar ju dessa skatter på fossila bränslen om att minska skadliga bieffekter – det ska kosta att skada miljön eller klimatet. En skärv har kallats skatteväxling, där miljöskatter byts mot sänkta skatter på arbete. En god tanke.

Men vad händer när medborgarna verkligen ställer om, väljer bort fossila bränslen? Får de då behålla mer i plånboken?

Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ystadsallehanda.se, appen MinYA och e-tidning mån-lör. Endast 79 kr första månaden! (ord pris 179 kr)

Fordonstrafiken är på alla sätt en förutsättning för svenskt välstånd. Som skatteobjekt är den bekväm. Självklart kommer även detta med en alternativkostnad, höjda bränsleskatter gör det mindre lönsamt att arbeta och att investera i vissa typer av verksamheter. Samtidigt driver det på andra lösningar, fordon som inte är går på fossila bränslen eller utveckling av bränslen som inte är fossila men som fungerar för traditionella förbränningsmotorer. Men om du som bilägare tror att minskning av fossila bränslen kommer att leda till minskade kostnader för att framföra fordon så glöm det. När intäkterna minskar från de fossila bränslena kommer de att behöva ersättas av andra skatter. Staten klarar sig inte utan dessa intäkter.

I praktiken har pumparna blivit en allt viktigare statlig kassako. Bara koldioxid- energiskatten på bensin ska ge över 18 miljarder kronor till staten i år, övriga oljeprodukter där diesel är merparten ska ge ytterligare 30 miljarder kronor. Moms oräknat. Fordonsskatt ger 16 miljarder kronor, trängselskatter och vägavgifter över 4 miljarder kronor, skatt på trafikförsäkring 3 miljarder kronor. Tillsammans blir det drygt 70 miljarder kronor.

Tro tusan att vägarna runt om i landet är fria från potthål. (lucka för skratt)

Om bensinpumparna sinar som skattekälla kommer staten att behöva öka intäkterna på annat håll. Det kommer fortsatt att vara på fordon de skatterna hamnar. Det kommer att handla om fortsatt höga och höjda skatter på elnät och el. Det kommer att handla om nya trängselavgifter. Skatterna kopplade till att köpa och äga fordon kommer att öka. När hybrider och elbilar tar större del av försäljningen kommer subventionerna av dem att försvinna och snart ersättas av skatter. Till det kommer att bilister i allt högre utsträckning tvingas betala för att använda vägarna, vilket delvis görs redan i dag även inom Sverige. En ren kilometerskatt – att betala för hur långt man kör – är nästa steg. IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers förslag på en dylik är ett exempel på vart debatten och snart de politiska besluten är på väg.

Att beskatta den som använder vägarna är i grunden en rimlig idé. Det kan också finnas skäl att ta mer betalt för att köra i större städer och att reglera trafiken med avgifter vid olika tidpunkter, vilket redan görs i dag.

Men det gäller att se upp. En sak är övervakningsaspekten, att kartlägga varje fordons rörelse hela tiden har onekligen integritetssvårigheter av rang. Att skilja på avgifter mellan små och stora vägar kan också leda fel om man inte är försiktig. Om fordon undviker de säkraste stora vägarna för att de kostar att använda påverkar det trafiksäkerheten negativt och försämrar boendemiljö för dem runt småvägarna. En direkt beskattning av väganvändandet gör att samhällsnyttan av dem minskar mer än om skatten tas indirekt via fordonsskatt. Kostnaderna för att övervaka och ta in vägavgifter och kilometerskatt kapar dessutom en hel del av intäkterna, i värsta fall kan de överstiga intäkterna.

Och inte minst utan allra mest: fordonstrafiken är helt avgörande för jobb, turism, industri, fritid, nöje, kultur – det moderna livet som människa. Den som gör bilismen enbart till ett skatteobjekt har glömt allt det.