1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
Ledare

Ystads giftiga cocktail

Ekonomisk nedgång och politisk cirkus gör en giftig cocktail. Ystad kan inte svälja hela bägaren på en gång.
Hur stark blandning orkar Ystad?
Foto: Marco Alpozzi

Att ett parti sitter med i styret för en kommun och att dess lokala ordförande lämnar sin gruppledarroll är knappast unikt. Men att han, som Kristdemokraternas Göran Göransson i Ystad, väljer att ändå sitta kvar på sin ordförandepost i en av de absolut tyngsta politiska nämnderna – och samtidigt i fullmäktige på ett potentiellt vågmästarmandat – lär ha få motsvarigheter i svensk politik. Då har ändå de senaste åren bjudit på en hel del tvära politiska kast och brutna allianser, såväl lokalt som på riksplanet.

I Ystads fall lär det blir svårt för styret att få grepp om den ekonomiska styrningen om man inte har med sig barn- och utbildningsnämndens ordförande på hur nämndens budget, runt 600 miljoner kronor, ska hanteras. Den politiskt styrande minoriteten vet inte vad som händer om nämnden löses upp. Inte ens med SD har man majoritet i fullmäktige utan Göran Göransson och han lär inte rösta för någon annan ordförande från sina forna treklövervänner.

Det bristande förtroende mellan Göran Göransson och det moderata kommunstyrelseordföranden Kristina Bendz samt den liberala samhällsbyggnadsnämndsordförande Per-Olof Lind är grunden till den politiska striden. Det förtroendet lär knappast återuppstå i det närmaste.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ystadsallehanda.se, appen MinYA och e-tidning mån-lör. Endast 79 kr första månaden! (ord pris 199 kr)

Det går att leva med politisk röra under något år. Men när det sammanfaller med en period av ekonomisk nedgång som är svåröverskådlig både i djup och längd blir det värre. Och för Ystads del är ekonomin i ett mycket känsligt läge. Under det senaste decenniet har kommunen tagit på sig en stor belåningsbörda, både genom nödvändiga investeringar (vattenverk, skolor etc) och mer lyxliknande konsumtion där anläggningarnas begagnade marknadsvärde är lågt (badanläggning/arena). Hamninvesteringarna är ett kapitel för sig, där hoppas man på viss affärsmässig avkastning men framför allt en utväxling för kommunens om helhet genom byggandet av ett nytt bostadsområde.

Ystads belåningsiver har gjort att skuldnivån dragit i väg rejält och passerade förra året 3,2 miljarder kronor, över 100 000 kronor per invånare. Till det ska läggas de nya lånen till hamnen på över 400 miljoner kronor. Inte ens de extremt låga räntorna gör det gratis. I långtidsbudgeten räknade kommunen med att ränteutgifterna under perioden 2021 till 2023 överstiger ränteintäkterna med runt 70 miljoner kronor.

Då är inte kommunens pensionsskuld inräknad, den är på över 600 miljoner kronor och till absolut övervägande del av den finns det inte några medel avsatta, utan det ska finansieras efter hand i den årliga budgeten.

Denna belåningsglädje har ökat Ystads kommuns känslighet för ekonomiska svängningar. Kalkylerna bygger på en tämligen snabb befolkningsökning av arbetande människor med relativt höga inkomster. Men den snabba befolkningsökningen kostar också i behov av förskolor, skolor och annan offentlig service. I den senaste tertialrapporten räknar kommunen med 700 fler barn i verksamheterna till 2030, en kostnadsökning på runt 60 miljoner kronor mot i dag. Då gäller det att skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem hänger med. Skatteintäkterna får i år en rejäl stöt jämfört med budget och utjämningssystemet har nyligen förändrats till Ystads nackdel. Statsbidragen kompenserar för mycket av bortfallet i år, men inte ens statens upplåningsförmåga är utan gräns.

Visst är det på lång sikt viktigt att vara en kommun med en hälsosam befolkningsutveckling, om det sker med en lagom blandning av människor så att skolor kan hålla nivån och erbjuda studiero, samhället hålla nere de sociala problemen, det lokala näringslivet få tillgång till utbildad arbetskraft och penningstarka konsumenter. Men det är också viktigt att värdera risker med snabb befolkningsexpansion under ökad belåning, som förmågan att hantera ekonomiska kriser, stigande arbetslöshet och växande sociala problem.

Covid-19 har redan skakat om förutsättningarna för 2020, även för Ystads kommun. Skatteunderlaget sjunker, det ekonomiska biståndet ökar och arbetslösheten stiger i redan utsatta grupper. Hur stora och långvariga effekterna blir vet ingen. Men som det heter i tertialrapporten: ”Rimligtvis kommer detta dock ha stor påverkan på Ystad kommuns förutsättningar att säkra en hållbar välfärd under överskådlig tid”.

Men det riktigt avgörande är de kommande åren, och det gäller även om följderna av covid-19 blir mildare än i de sämsta scenarierna. Det krävs att det politiska styret klarar alla åtaganden utan att bördan blir så stor att kommunalskatten måste tryckas upp till skadliga nivåer, kärnverksamheter bantas och tillgångar säljas av i stor skala.

Då krävs det ett styre som har förmåga att både forma en hållbar ekonomisk politik för Ystad och att genomföra den. Det förefaller lite skakigt på den fronten just nu, minst sagt. Kanske så skakigt att nya politiska allianser är nödvändiga för att få lite mer fast mark under fötterna för de styrande.