Brexit får mindre plats i spretig valrörelse

Vården är den viktigaste frågan för väljarna efter brexit. Brottsligheten är tredje viktigast inför valet den 12 december enligt en opinionsundersökning från Yougov.

Klimatet har gjort en stark uppgång som viktig valfråga enligt undersökningen, där 25 procent av 100 000 tillfrågade väljare anser att det är en av de tre viktigaste valfrågorna. Motsvarande siffra 2017 var 8 procent.

Terrordådet i London i fredags, då två personer knivhöggs till döds, lär även få säkerhet och brottslighet att debatteras flitigt under valspurtens avslutning.

En händelse som fått utrymme i debatten är när premiärminister Boris Johnson, ledare för Konservativa partiet, med två veckor kvar till valet tackade nej till att delta i en tv-sänd partiledardebatt i Channel 4 om klimatet. Tv-kanalen valde att ersätta honom med ett smältande isblock i form av en jordglob.

Konservativa partiet har reagerat ilsket och anklagar kanalen för partiskhet.

Det finns flera möjliga orsaker till att Johnson inte ställde upp på tv-debatten, enligt Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Det kan vara så att Johnson inte betraktar klimatet som en avgörande fråga bland de väljare som han främst vill nå. Klimatet är inte heller en fråga som premiärministern har specialiserat sig på.

– Sedan pekar opinionsmätningarna på en ganska gynnsam situation för Johnsons parti just nu. Ju närmare vi kommer valdagen, desto mindre incitament har han att ta en risk i en debatt. Mycket talar för en ganska defensiv taktik i slutspurten, han behöver inte ta risken, säger Nicholas Aylott.

Enligt en opinionsundersökning från Yougov kan Konservativa partiet få 359 platser av 650 i parlamentet, vilket är 42 fler än i valet 2017. Det största oppositionspartiet, socialdemokratiska Labour, får i undersökningen 211 mandat, 51 färre än senast.

Aylott tror inte att väljarna kommer att vända sig från Johnson på grund av att han undvek att debattera om klimatet.

– De som blir upprörda över att han inte deltog skulle ändå inte ha röstat på honom.

Labour vill under valstridens slutspurt rikta in sig på områden där många traditionellt röstat för partiet, och där många röstade för brexit i folkomröstningen 2016, rapporterar BBC. Där ser Konservativa partiet nu ut att få ökat stöd.

Den kandidat som får flest röster vinner mandatet i sin valkrets. Så en relativt liten förändring kan leda till att många valkretsar byter parti.

– Om Labour förlorar tillräckligt många sådana väljare kan det innebära ett stort och avgörande nederlag i hela valrörelsen. Om de konservativa kan vinna röster i sådana viktiga valkretsar kan det utgöra skillnaden mellan majoritet för de konservativa och icke-majoritet.

Nicholas Aylott sammanfattar valrörelsen så här långt som märklig.

– Politiken har varit så otroligt dramatisk det senaste året. Men nu i valrörelsen, en mycket viktig valrörelse som kommer att avgöra så mycket framöver, så känns det plötsligt ganska tråkigt, ganska lugnt. Det är lite paradoxalt.