Annons
Nyheter

"Coronaanpassad" julskinka redan en trend

Amerikanerna rusade efter små kalkoner när allt färre nära och kära kom för att fira Thanksgiving.
I Sverige är branschen redan förberedd inför julfirandet – mindre julskinkor har varit en trend i flera år.
Coronaviruset • Publicerad 28 november 2020
Mindre julskinkor har varit en trend i flera år i Sverige, enligt branschorganisationer. Arkivbild.
Mindre julskinkor har varit en trend i flera år i Sverige, enligt branschorganisationer. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT

I USA ställde distributörerna om och köpte in mindre kalkoner när pandemirestriktionerna gjorde att firandet kring Thanksgiving samlade mindre sällskap än normalt.

I Sverige väntas vårt julfirande bli annorlunda. Något totalt reseförbud är inte att vänta från Folkhälsomyndigheten, men statsminister Stefan Löfven har framhållit att det är den "nya normen" att maximalt åtta personer får samlas.

Har anpassat sig

Annons

Innebär det att branschen måste erbjuda mindre julskinkor med tanke på att färre lär samlas kring julborden i de svenska hemmen?

– Vi har redan haft en trend att de mindre skinkorna är en större andel av de julskinkor som säljs. De tre, fyra senaste åren har även färdigskivad skinka ökat kraftigt, säger Hans Agné, vd för Svenska köttföretagen.

Han får medhåll av branschkollegan Magnus Därth, vd på Kött och charkföretagen.

– Trenden har funnits i ett antal år. Där har företagen anpassat sig. Jag tror mycket väl att på de här produktgrupperna kommer det säkert att ske en ökning i år, säger Därth.

Men det är inte helt säkert att konsumenterna kommer att rusa efter mindre skinkor till "pandemijulen" 2020.

– Det kommer nog att bli mer tid för julen för många och man kanske äter julmaten hemma under flera dagar när man inte ska resa iväg till en massa olika platser. Då kan det vara fler som hinner göra ett traditionellt julbord. Man kanske kokar och griljerar julskinkan själv. Ska den räcka i flera dagar kanske man köper en större skinka, säger Magnus Därth.

Köper julmat redan nu

Generellt sett har den inhemska köttproduktionen fått ett uppsving under pandemin och redan i slutet av november verkar det som att svenskarna har börjat äta julmat.

– Vi får signaler från detaljhandeln att handeln kring julmaten är i gång tidigare än normalt. Det ser ut som att vi får en längre konsumtion hemma, säger Hans Agné.

För branschen kan det vara en kompensation för en marknad som i princip dött ut helt: försäljningen till restauranger.

– Nu brukar vi vara inne i den stora julbordssvängen, där företag bjuder anställda på julbord och där även familjer går ut och äter julbord. Den marknaden är obefintlig nu – den är nere på en miniminivå, säger Hans Agné och fortsätter:

Annons

– Det finns många kreativa krögare som erbjuder jultallrikar, men folk vill inte gå på restaurang. Man håller sig hemma i enlighet med vad Stefan Löfven säger.

"Trötthet och tristess"

Inställda julbord kan också vara en förklaring till att svenskarna redan nu börjat handla julmat.

– Den trötthet och tristess som man upplever i pandemins mörker gör att man kanske äter julmat tidigare, säger Agné.

Dessutom är det tänkbart att fler svenskar än normalt firar sin jul hemma i Sverige i år.

– Det är ändå många som reser utomlands under julen, men de kommer ju inte åka iväg i samma utsträckning i år. Så jag tror att det kommer att bli fler julbord, men totalantalet vid varje julbord kommer att bli mindre, säger Magnus Därth.

Fakta: Julskinka

Producenternas förberedelser inför julborden drar i gång redan i augusti–september och det finns möjligheter att vara anpassningsbara vad gäller julskinkans storlek.

Låret på en gris – det vill säga skinkan – består av fem muskler och dessa går att dela upp och kombinera på olika sätt för att få till olika storlekar och former på en julskinka.

Källa: Svenska köttföretagen

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons