Johnson: Vi kommer inte svika Hongkongs folk
Kinas parlament beslutade i förra veckan att införa en nationell säkerhetslag för Hongkong, som bland annat skulle göra det olagligt att ägna sig åt uppvigling och terrorism.
Bedömare har beskrivit lagen som slutet för den tidigare brittiska kronkolonins relativa självständighet och frihet, och utspel från Peking om att demonstranter i Hongkong ägnat sig åt "terrorism" har fått många att fråga sig vad den kinesiska regimen egentligen lägger i begreppet.
Får flytta till Storbritannien
Nu lovar Storbritanniens premiärminister att inte vända ryggen åt Hongkongborna om Kina gör verklighet av sina planer. I en debattartikel i South China Morning Post (SCMP) skriver han att de runt 350 000 personerna med så kallade BNO-pass (British National Overseas), samt ytterligare 2,5 miljoner Hongkongbor, i så fall får rätt att flytta till Storbritannien i tolv månader, en period som senare kan förlängas.
Dessutom ska personerna få rätt att arbeta, vilket kan leda till ett fullvärdigt brittiskt medborgarskap.
Överlämnades till Kina
Hongkong var under brittisk överhöghet i över 150 år, men lämnades över till Kina 1997. Peking gav då ett bindande löfte att bevara de fri- och rättigheter som Hongkongborna åtnjöt inom ramen för devisen "ett land, två system". Johnson skriver att den nya lagen skulle kringskära Hongkongs frihet och "dramatiskt urholka dess autonomi".
Förra veckan tillkännagav USA:s president Donald Trump att den amerikanska regeringen kommer att sluta särbehandla Hongkong positivt, då man inte längre anser att regionen kan betraktas som självbestämmande.
Fakta: Hongkong och protesterna
Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.
Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.
När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.
Under 2015 försvann en grupp bokförläggare med bas i Hongkong på olika sätt, däribland den svenske medborgaren Gui Minhai. De dök senare upp i Kina, där de anklagades för brott som de erkände i statlig tv. De tros ha blivit kidnappade och tvingade till detta.
I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.
Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.
