Mer av kriminalitet och droger än vad vi tror
Att vädja till vuxnas förnuft att sluta att nyttja droger känns däremot inte så framgångsrikt. Ungdomars och vuxnas tillåtande attityd till droger ökar oroväckande och som mycket riktigt också påpekas göder kriminaliteten med förödande konsekvenser.
Vi på östra kanten av Skåne har kanske tidigare varit förhållandevis förskonade från problemet men idag är bilden helt annan. Vi vill påstå att drogmissbruket smyger sig in i olika socialgrupper och åldersgrupper.
Tyvärr vill vi inte riktigt se problemets ökande omfattning och framtida riskscenarier.
Ofta används argumentet att det inget mot Malmö. Vi i lilla Ystads kommun ska definitivt inte jämföra oss med den förhållandevis stora staden utan se våra problem i dess rätta sammanhang.
Närheten till Malmö och kontinenten gör faktiskt problemet mycket bekymmersammare än vad vi anar.
I Ystads kommun har vi exempelvis i debatten fokuserat mer på symbolfrågan alkoholtillstånd i offentliga lokaler än att vara kreativa i drogfrågan. Drogmissbruket och försäljningen är för de flesta kommuninnevånare inget obekant.
Vi har en förhållandevis stor gymnasieskola cirka 1600 elever samt många grundskoleelever som attraherar drogförsäljare.
Ungdomarna är tyvärr ganska lätta offer för försäljarna, som jobbar mycket målmedvetet och skoningslöst. Detta bidrager till ökat våld och kriminalitet bland killar och unga män vilket tyvärr även kryper innanför skolmurarna.
I Ystad med omnejd bor det dessutom förhållandevis många utrikesfödda killar och unga män som komplicerar bilden ytterligare. Flera av dem är präglade och bär på en helt annorlunda syn på droger och våldsutövning än vad flertalet infödda gör. I Afghanistan är det exempelvis ej så uppseendeväckande med droger.
För att göra bilden ännu mer komplicerad har vi dessutom ett antal ”papperslösa” som har valt att bli kvar trots avslag i olika rättsinstanser. Vad dessa, flertalet män, lever av är en utmaning i sig.
Vad är lösningen på problemet – det finns naturligtvis inga enkla och snabba lösningar.
Vi väljer nu av utrymmesskäl att fokusera på vuxenrollen i dagens samhälle. Alltför många vuxna och föräldrar har i mångt och mycket kapitulerat och är därför för barn och ungdomar definitivt inga förebilder eller utgör något stöd.
Vuxenvärlden är tyvärr så upptagna med sitt eget komplicerade liv att man går in i en ”låt gå och bekvämlighets roll”. Man inbillar sig att barnen redan i skolåldern är mycket mer självgående än vad de i realiteten är.
Ska vi komma åt missbruksproblematiken måste vi vuxna faktiskt inse vår plikt, våga stå upp, vara närvarande och ta obekväma utmaningar med våra barn. Det är verkligen inte samhället som ska ta över föräldrars egenansvar. Detta gäller självklart både infödda och utrikesfödda.
Myndighetsutövare, exempelvis lärare och poliser, borde självklart också få mycket mer stöd än vad många vuxna är beredda att ge dem – att inte samarbeta eller ännu allvarligare att motarbeta leder till en förödande underminering av hela vårt samhällssystem.
Göran Göransson
Mohammad Omran
KD Ystad
